Ledsen i ögat

Standard

Jag hade en gång en vän, en som gick vid min sida i 3 år. Vi var inte jättenära, men tillräckligt bra vänner för att höra av oss till varandra under vissa helger och lov. Hon var stark, det var inte jag. Hon stod alltid för vad hon sa och lät sig ingen sätta sig på henne. Jag stod aldrig för vad jag sa och hade aldrig något försvar. Hon var duktig, jag var mindre duktig. Hon var allt det inte jag var.

Efter 3 år sågs vi inte mer och när jag väl fick se en bild på henne, såg jag hur svag hon var. En sond genom näsan. Ett leende som innehöll allt annat än glädje. Den styrkan, den viljan, det välmående jag hade sätt, hade bara försvunnit. På knappt ett år. Hon hade rasat i vikt och allt det hon byggt upp, hade bara försvunnit. Jag blir ledsen i ögat…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s