Och alla mina tankar kretsar om, kring dyra saker

Har tänkt rätt mycket på det här om hur vi i västvärlden hela tiden vill ha nya saker.

Vi vill ha nya mobiler, datorer, skor, kläder osv. När vi väl införskaffat oss det vi ville ha, blir vi nöjda för ett tag och sedan sätter suget igång igen. Då vill vi ha något nytt och vi strävar hela tiden efter att hitta något att vilja ha, men egentligen så handlar det inte om det.

Människor vill ju ha kärlek och gemenskap, inte prylar. Det är så synd bara att samhället har format oss av att hela tiden vilja konsumera. När det egentligen är så mycket trevligare att sitta i en park med en vän eller ta en promenad i skogen med mormor och leta efter blåbär, än att sitta i ett hörn med sin mobil i svin-dyra kläder (då det egentligen är märket man betalar för och inte kvalitén) och bara se reklam på sin plattskärms-tv…

Jag vet i alla fall vad jag föredrar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

All we need is love, eller hur var det?

Viktigt!

Hittade denna på Egoinas blogg och kände att det stämmer så bra!

En tyst minut för 11/9

Varför jag visar en bild från filmen Remember me på Robert Pattinson och Emelie De Ravin är för att den utspelar sig under året 2001. De som sätt slutet, förstår också varför 😉 haha

True

Smokers

Umgås rätt så mycket med folk som röker, typ alla röker, förutom jag. Mår illa av röken, av lukten, av kyssarna som smakar askfat och av mina kläder som börjat stinka. Vart finns poängen med att röka? Fattar inte? Jag har i alla fall bestämt mig för att aldrig börja röka, vad folk än kommer säga till mig. Där är jag stenhård! Kommer aldrig falla för grupptrycket, aldrig.

Sometimes it lasts in love, but sometimes it hurts instead

Kommer aldrig glömma när jag hörde ”Someone like you” för första gången, aldrig!

Dagarna är räknade

Denna bild är från Gröna Lund, 2011-09-09, och är en av de bästa dagarna i mitt liv, då jag fick uppleva Håkan Hellström live! ❤ Tyvärr ska jag inte få se honom på P&L, men jag ska få se massa andra artister och band (??!!?!?!) Jag är så lycklig att det inte ens går att beskriva det med ord.

Teenagers

Besöksrekord!!!!

Wiiihooo,

Gissa vem som hade besöksrekord igår??!!! Jo, det var nämligen kokosflickan.wordpress.com som hade det! Ni var hela 23 stycken fina, som hade hittat till min blogg igår! Hur stört är inte det? Blir uppriktigt glad, så nu kommer jag hoppa jämfota fram till biblioteket och kunna sitta några timmar med kemiboken

– helt utan problem! 😀

Känner att det blev mycket utropstecken, men när man är glad, behövs det sådana. Och många ska det va!

Ledsen i ögat

Jag hade en gång en vän, en som gick vid min sida i 3 år. Vi var inte jättenära, men tillräckligt bra vänner för att höra av oss till varandra under vissa helger och lov. Hon var stark, det var inte jag. Hon stod alltid för vad hon sa och lät sig ingen sätta sig på henne. Jag stod aldrig för vad jag sa och hade aldrig något försvar. Hon var duktig, jag var mindre duktig. Hon var allt det inte jag var.

Efter 3 år sågs vi inte mer och när jag väl fick se en bild på henne, såg jag hur svag hon var. En sond genom näsan. Ett leende som innehöll allt annat än glädje. Den styrkan, den viljan, det välmående jag hade sätt, hade bara försvunnit. På knappt ett år. Hon hade rasat i vikt och allt det hon byggt upp, hade bara försvunnit. Jag blir ledsen i ögat…

Dålig uppdatering

Varit en katastrofal uppdatering på ett långt tag nu och bättre blir det inte. Nej, jag ska nämligen till LONDON i några dagar och kommer hem på torsdag.

Senaste gången jag åkte flygplan var 2009 – en LÅÅÅÅNG tid sedan. Sen har jag aldrig åkt utomlands utan en vuxen innan och oj, jag och Dessie, vi kommer rocka stan! Shiiiit, jag är astaggad! 😀 Så vi ses på torsdag med världens bästa uppdatering då.

Smile like you mean it 🙂

Haters

Inlägget är kopierat från LadyDahmer och denna blogg.

Hur ser en vanlig näthatare ut egentligen? Efter stora nätmobbningskampanjen mot en kvinna som filmades av SVTs kameror, med något så naturligt som hår under armarna, under melodifestivalen startades event:et Ta håret tillbaka! på Facebook. Där började kvinnor i solidaritet med kvinnan som varit utsatt för nätmobbningskampanjen att ladda upp bilder på sig själva med hår under armarna.

Snabbt strömmade, nästan uteslutande, män till som på olika sätt ville utrycka sin frustration över dessa bilder. En del valde att dödshota kvinnorna på bilderna. Andra bara att förolämpa och betygsätta dem. Som till exempel…

…Jan Tegnander här på bilden ovan. Han tyckte att det var lämpligt att förklara att kvinnan på bilden ser ut som “en fitta på tvären”, är en av “de fulaste tjejerna” samt har “skit under armarna” (det vill säga vanligt hår, som växer där).

Jan har alltså tackat ja till att gå med i event:et på Facebook där kvinnor stödjer andra nätmobbade kvinnor för att själv kunna nätmobba dessa kvinnor. Men vad är då detta för konstiga personer som gör så?

Jo det är en vanlig man på 48 år år från Mölndal. Förlovad med en vacker kvinna och far till en fantastisk son. En son vars fotbollslag…

…han också är ledare för. Men utöver 48 år, pappa, sambo och fotbollsledare är Jan Tegnander alltså en sån där man som tycker att det är brukligt att mobba unga kvinnor för att de väljer att ta makten över sin egen kropp samt berätta för dem att han tycker de ser ut som “en fitta på tvären”.

Inga konstigheter…

 

Det roliga är att om man går in på hans profil på Facebook och kollar igenom hans tidigare inlägg ser man följande:

”Lånat av Darek K som har snott det i sin tur, men det är ju inget nytt egentligen…
Kvinnor idag har falska bröst, falska naglar, falska ögonfransar, falskt hår, falska ögonbryn, botox i ansiktet, push-ups och många ligger i timmar i solarium för att bli bruna. Och så klagar de på att det inte finns RIKTIGA män…”

Mer dubbelmoral får man leta efter! 

Feminism

1864 – Mannen förlorar laglig rätt att aga sin hustru
1872 – Kvinnan får själv bestämma vem hon ska gifta sig med
1921 – Första gången kvinnor får rösta
1946 – Avskaffande av kvinnolöner (kvinnolöner=lägre lön för kvinnor)
1964 – P-piller godkänns i Sverige
1970 – Jämställdhet inskriven i läroplanen
1975 – Kvinnan bestämmer själv om abort t.o.m. 18:e havandeskapsveckan
1980 – Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs
1983 – Alla yrken öppna för kvinnor – även inom försvaret
1991 – Jämställdhetslagen kommer till
2005 – Ny sexualbrottslag. I den förra lagen var det okej att våldta kvinnor som var jättefulla eller medvetslösa just för att de inte sa “nej” (svårt att säga nej om man är medvetslös..). I den nya lagen gäller inte det.
Så glöm aldrig det, att det är feminister som drivit fram att de här viktiga lagarna, och bara det vore anledning nog till att vara feminist, för utan dem hade samhället sett helt annorlunda ut idag. 🙂

 

The lyrics is about me

Blir inte alltid som man tänkt sig

Ibland har man en vision om hur allt kommer bli, men den stämmer inte alltid överens med verkligheten…

Ramlade ner från dansen på rosorna

Vart man föds spelar stor roll. Har tänkt på det ibland. Om man föds i Indien eller Sverige, kan avgöra hela ens framtid, men ibland kan det vara till ens nackdel att vara född ”rik”. Vi får helt andra problem och inte bara vanliga I-landsproblem, utan mer seriösa problem. De flesta som tar livet av sig är från västvärlden och det beror delvis på fixering av pengar och utseende. Idag handlar allt om hur vi på bästa sätt ska bli snygga och framgångsrika. Långt efter det kommer kärlek, vänskap och annat viktigt. Kanske inte riktigt sant. Men att vara snygg och rik är så viktigt idag och jag tycker det är synd. Tänk om alla bara kunde strunta i det för en dag…?

Det jag egentligen ville skriva om att det är massa unga som mår dåligt idag och då är det inte att de svälter för att det inte finns rent vatten eller att de inte får någon utbildning. Det är andra faktorer som påverkar oss. Själv har jag mått dåligt och jag har alltid hållit det inom mig. Jag var alltid så tyst. När jag började gymnasiet kände jag att det enda sättet för att må bättre var att se till att jag tog hand om mig själv. Vem skulle göra det om inte jag? och än så länge har det gått väldigt bra!

”Livet är inget problem som ska lösas, utan en verklighet som ska upplevas.” – Läste jag på nätet för något år sedan och insåg att det stämmer så väl. Förut tänkte jag alltid att bara jag löser mina problem så kommer jag bli lycklig. Men det handlar inte om det, det handlar om att hitta sig själv i mitten av alltihop och kunna göra det bästa av sitt liv!

Lite mer kärlek skulle en del av oss behöva! ❤

It’s never too late to shoot for the stars

När en stor artist dör skriver många på facebooks och twitter att de sörjer över den som är död. Visst, man kan känna en chock över att t.ex. Michael Jackson dog, men innan han dog, hur var det då? Jo, då var det få som gillade honom på grund av att han hade umgåtts på ett sätt med barn som inte var acceptabelt och för att han hade stora skandaler om missbildade operationer. Det fanns inga bra recensioner om honom – på något vis under 2000-talet.

När han väl dog så lärde sig folk hans danser, folk lyssnade på hans musik, folk grät och framförallt så hyllade folk honom. Innan dess lyssnade folk i smyg på hans musik, men de flesta brydde sig inte.

Samma sak är det med Whitney Huston. Folk såg bara det negativa med henne när hon levde, men glömde bort allt sådant när hon dog. Nu hyllas hon och folk visar gärna att de köpt hennes låtar på Itunes eller Spotify. Personligen blir jag irriterad! Varför? Jo, för att vi bryr oss så lite om varandra när vi lever. Jag tror vi alla har människor runtomkring oss som man inte behandlar på bästa sätt. Tänk om h*n skulle dö i morgon, skulle man inte ångra sig då? Över att man inte var en bättre vän? Jag tror  man verkligen skulle ångra sig. Jag skulle i alla fall göra det…

Vänner eller ovänner?

Vad är vänskap egentligen? Ja, ibland känns det som om jag inte riktigt vet det. För det finns så många olika människor och olika typer av vänner jag har. Vissa beter sig väldigt vuxet och det gillar, för de vännerna kan man växa med och man har själv chans att utvecklas. Andra är mer som p-12or, som ska försöka äga ut sina vänner, förnedra varandra och få andra att må dåligt. Jag tror inte riktigt man själv är medveten om vad man gör när man håller på med sådant. Personligen tror jag att man inte mår särskilt bra när man trycker ner andra på det sättet.

Jag tänker väldigt mycket på det som försiggår bland mina vänner och jag tycker inte om det. När man är 16/17 år borde man faktiskt ha växt ifrån det stadiet. Omoget på ett sätt som jag hatar. Frågan är om det någonsin kommer försvinna? En vuxen kvinna behandlade mig på ett väldigt dåligt sätt då jag var liten. Men jag har lärt mig av det och det är att man alltid ska behandla andra som man själv vill bli behandlad! Sen kan man göra misstag, men när dessa fasoner upprepar sig flera gånger om, då vette fan vad som är fel…

Precis som med utsläppen, så tänker jag släppa personerna som tar energi ifrån mig..!

Inte en evighet

Jag såg filmen Benjamin Buttons otroliga liv igår. Den var väldigt bra (4) och Brad Pitt spelade sin roll på ett fängslande sätt och inte bara ”jag-är-snygg-så-titta-på-mig-sättet”. Utan han gick verkligen in i sin roll som Benjamin Button. Jag tycker även den kvinnliga skådespelaren, Cate Blanchett, gjorde en bra insatts. Filmen i sig handlar om Benjamin Buttons liv, hur han föds som en svag gammal man och dör som spädbarn. Allt får plats på cirka 2 timmar. Ett helt liv på två timmar och det kändes aldrig som om det gick för fort.

Det som gav mig en tankeställare var över hur  snabbt allting går. Det känns inte som det var en livstid sen jag gick på mellanstadiet eller sen mamma lyfte upp mig när jag var ledsen. Varje dag är en dag närmare döden och även om det är ångestfullt att säga så, så är sant!

I filmen så såg man först Cate Blanchett (eller Daisy som hon hette i filmen) som en glad, skuttande och rödhårig 5-åring men i slutet var hon ungefär 90 år, nästan blind, mycket svag och låg på sjukhus. Tänk så mycket vi förändras på dessa år och hur fort det går… Jag vet att i morgon kommer jag kunna ta hand om mig själv, ta ansvar och kunna ta mig upp ur sängen även fast ögonen går ihop. Jag vet att jag kommer lära mig nya saker i skolan och jag kommer kunna kommunicera smidigt och bra utan några problem. Men om många år så kommer morgondagen inte se likadan ut. Det är något vi måste leva med, annars blir vi nog galna. Haha.

Carpe Diem är ett bra uttryck och som jag verkligen tycker vi ska ta tillvara på.  För vi kommer faktiskt inte leva för alltid, hur mycket vi än vill det.

Lite fult med printsscreenen… menmen 🙂 En film värd att se!

Bland det sorgligaste jag vet…

… Är hussar och mattar (?) som går snabbt snabbt och inte låter sina hundar nosa längs vägen. Varje gång de stannar så blir de dragna i kopplet.

…  När små pojkar håller mamma i handen, men tappar greppet och roppar: ”Mamma, mamma vänta!”

… När en ensam gammal man sitter på ett café och läser tidningen om och om igen. Kaffet har han druckit upp för länge sen och när han hör dörrklockan plingar till så tittar han upp, men tittar bort några sekunder senare. – Det var ingen han kände.

… Hände för 10 år sedan. När en liten flicka började i skolan. Alla stirrade konstigt på henne för att hon hade glasögon. De tittade efter henne för att hon var så blek och när några av de större pojkarna kommenterade det, sjönk hon till botten, redan som 7 år.